Ett ackompanjemang till Good Old

April 10, 2008 at 1:59 pm 7 comments

Det här inlägget lånar slides och idéer från Björn Jeffereys föredrag från KTH medieteknik och webbdagarna. Läs mer och se fler slides på Good Olds blog.

Det här inlägget lånar slides och idéer från Björn Jeffereys föredrag från KTH medieteknik och webbdagarna. Läs mer och se fler slides på Good Olds blog.

Det här är intressant. Framförallt när det gäller diskussionen om ‘annonsfinansiering’. Att säga att, exempelvis en musiktjänst, ska vara annonsfinansierad idag behöver inte innebära banners eller reklam mellan låtar. Istället handlar det om att någon drar till sig en viss målgrupp som någon annan är intresserad av att komma i kontakt med. Att då komma i kontakt med dem via en banner känns inte så effektivt och inte särskilt kul för någon. Däremot att komma i kontakt genom samarbeten, genom att ge något, att stödja. Det är mer intressant.

Tekniska förändringar är disruptive, vilket är något helt annat än vanliga utvecklingar.
En förändring som är disruptive innebär att de gamla sättet blir helt värdelösa och alla måste flytta till det nya fältet.
Disruptive öppnar upp och kan ta hela marknaden (ifrån de andra)

Mjukvara är disruptiv för att den är kopierbar. Alla kan snabbt flytta till och börja använda nya tjänster. Drastiskt minskad konstnad för annan tillverkning kan göra annat än mjukvara disruptive.

Teknisk utveckling som är ‘disruptive’ skiljer sig också från teknisk utveckling som är revolutionär. Den revolutionära utvecklingen är ett kvantitativt steg framåt, den disruptiva utvecklingen är ett steg åt ett helt annat håll. Skulle internet vara en revolution för skivindustrin skulle det innebära att de nu måste sälja sin musik på internet istället för på skiva. Istället är internet disruptiv, vilket innebär att det inte längre går att sälja enskild musik och skivindustrin måste:

Musik går från ägande till tillgång. JA.
Men det betyder inte nödvändigtvis att det måste streamas. Gränsen mellan ägande och tillgång går inte vid var datan är lagrad utan hur den är lagrad och åtkomsten struktureras. Som om man ägde vad man har på hårddisken mer än vad som låg på någon annans server.

Min gmail innebär inte att mail går från att handla om ägande till tillgång. Jag har ensam tillgång till dem oavsett om de är på googles servrar eller på min hårddisk.
Ägande handlar om exklusivitet. Tillgång handlar om att dela. Alltså innebär även fildelning att musik handlar om tillgång mer än om ägande, trots att ens mp3or råkar ligga på hårddisken. Gränsen mellan ägande och tillgång går vid frågan: “Är du en del av ett nätverk eller ej?”

Delandet är möjligt på grund av att kostnaderna för överföring och lagring närmat sig noll.

Informationstunga drabbas först (japp), men Internets påverkan kommer ske på flera plan. Informationstunga behöver inte betyda rent digitala. Läkemedelsbranschen, mobiltelefonbranschen, alla branscher som bygger på kunskap mer än resurser kommer kunna förändras.
Och mycket riktigt är det inte branscherna i sig som förändrar dem. Det är själva poängen med termen “disruptive”. De s.k. branscherna står handfallna när någon annan kommer fram och gör direkt mycket bättre vad de sysslar med i decennier.

Entry filed under: Uncategorized. Tags: .

Remember Everything – Stiegler och GTD Haptiska datorgränssnitt och försjunkenhet, del 1

7 Comments Add your own

  • 1. david tibblin  |  April 14, 2008 at 10:49 pm

    Ur ett ekonomhistoriskt perspektiv är processen du beskriver ett typexempel på Schumpeteriansk kreativ förstörelse. Innovationer omformulerar existerande strukturer och entreprenören är aktören som lyckas anpassa sig efter den kreativa förstörelsen, skapa efterfrågan på marknaden och tjäna pengar.

    Men går vi istället till den nu så populära nya institutionella teorin närmar vi oss ett annat intressant spår nämligen förändringar i formella regler (lagar) och informella restriktioner (konventioner, beteendenormer). Om kostnaden för att fastställa regelbrott är stora kommer brott mot regeln inte bestraffas och därmed kommer regeln inte att följas. Regler är nödvändiga för att minska transaktionskostnader och därmed göra effektivt ekonomiskt utbyte möjligt. Hur som helst – de organisationer som lyckas anpassa sig efter eller skapas ur existerande uppstättning regler kommer även inom den nya institutionella teorin spela rollen som Schumpeters entreprenörer.

    Schumpeter förespråkar innovationer som nyckel till ekonomisk förändring medan en mer institutionellt inriktad teoretiker som Douglass North ser förändringar i regler som primär faktor och innovationer som en bieffekt. Det är egentligen ointressant att resonera om vilket som kommer först eftersom det är ett samspel i en process, vad som är intressant är att det handlar om ständigt pågående förändringar inom alla ekonomiska fält som pågått så länge handel förekommit. Också ett så grundläggande privilegie som äganderätt har ständigt omformulerats efter rådande restriktioner.

    Jag tycker den ekonomhistoriska ingången är intressant att ha med sig. Även om tillgängliga teorier inte är anpassade för den digitala marknaden kan de ge perspektiv på den situation som uppstått ur ett längre perspektiv.

    Reply
  • 2. monki  |  April 14, 2008 at 10:58 pm

    Tack för kommentaren, David!

    Fråga: Tänker sig Douglass North att ‘regler’ bara innefattar formella (textuella) regeländringar eller kan regler även vara materiella förändringar av förutsättningarna? Skulle man exempelvis kunna byta ut ‘regler’ mot ‘protokoll’ och därmed få med att även förändringar av de tekniska förutsättningarna är en regelförändring som möjliggör dent schumpeter kallar kreativ förstörelse?

    Reply
  • 3. monki  |  April 14, 2008 at 11:10 pm

    Detta är ju intressant eftersom den förändring vi pratar om här (mjukvara) är en förändring i formella regler (ur ett rent teknisk perspektiv) och kanske ekonomiskt har mer gemensamt med utvecklingen av det moderna finansiella systemet än uppfinnandet av ångmaskinen.

    Reply
  • 4. david tibblin  |  April 15, 2008 at 10:37 am

    Douglass North (anno 1990) definierar sina institutioner som de restriktioner som människor sätter upp för att ange formerna för mänsklig samverkan. De av människor skapade tekniska förutsättningarna kan förstås rymmas under denna definition. De är en del av ramen inom vilket det ekonomiska samspelet försiggår.

    Att North inte vill tilldela tekniska innovationer någon större tyngd handlar just om exempel som uppfinnandet av ångmaskinen. Att se enskilda innovationer som förklaring till ekonomisk utveckling blir en förenkling. De spelregler som innovationen måste förhålla sig till är mer relevanta.

    Reply
  • 5. monki  |  April 15, 2008 at 11:11 am

    Precis, precis. Här är frågan om man kan ge förändring i medier en särställning som ligger mellan objekt och språk och som på ett annat sätt än ångmaskinen förändrar spelreglerna. Grekiska alfabetet, tryckpressen, fonografen, datorn, unix. För att återknyta till inlägget kanske ångmaskinen kan ses som revolutionär (ett steg frammåt men förändrade inte riktigt maktförhållanden), medan tryckpressen var disruptive(förändrade vem som kunde sätta spelreglerna). Det finns ju mycket att säga om framväxande medier och deras kringliggande praktiker. En sån som Elizabeth Eisenstein har skrivit en hel del om tryckpressens framväxt och även fått en del kritik för att ha fokuserat allt för mcket på själva innovationen.

    När det gäller vetenskapshistoria kommer det mycket bra från Actor-network theory som säkert har en hel del beröringar med North. Enligt rekommendationerna på amazon.com finns det en koppling mellan dem bland läsekretsen i varje fall.
    http://www.amazon.co.uk/New-Institutionalism-Organizational-Analysis/dp/0226677095

    Reply
  • 6. David  |  June 3, 2010 at 10:26 am

    Återkommer sent om sider med en replik.

    ANT och Bruno Latour är absolut relevanta i sammanhanget. Latour överbrygger ju elegant övergången mellan språk och objekt genom att göra alla deltagande aktörer (mänskliga, icke-mänskliga) aktiva. Distinktionen objekt/subjekt såväl som distinktionen abstrakt/materiellt blir irrelevant. Alla faktorer ska räknas in.

    Som du uttrycker i blogginlägget är det en skillnad mellan att klicka på en banner och att inleda ett samarbete. Här kan man tala om att typen av förbindelse skiljer sig, dualismen aktiv/passiv kan användas. Viktigt är att även inbegripa kommunikationsmediet i förklaringen. Helt klar dikteras reglerna delvis av de förutsättningar (till förbindelser) tekniken möjliggör.

    Mediearkeologiskt är det intressant vilka lagringsmedier som väljs bort. Distinktionen privat/offentlig kan vara relevant här men även frågor om äganderätt och kontroll. Informationsvärdering spelar naturligtvis in; är själva lagringsmediet/systemet/förbindelserna något som i sig är av värde eller är det bara själva informationen som lagras som bör värderas. Går det att avgränsa dess åt? Arkivvetenskapligt är det intressant hur länge informationen på lagringsmedierna kan bevaras, förstås och avläsas. Möjligheten till långtidslagring (hundratals år) verkar inte vara en av de faktorer som påverkar konsumenternas preferenser.

    Hur resonerar du om blogginlägget och diskussionen såhär i efterhand? Är det några förändringar i den digitala miljön (eller det teoretiska underlaget) som förändrar resonemanget?

    Reply
  • 7. monki  |  June 3, 2010 at 10:38 am

    Hej!

    Kul att få kommentarer på gamla bloggen. Ska kolla igenom diskussionen och inlägget och återkomma med svar🙂

    Reply

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


del.icio.us

RSS last.fm recent

  • An error has occurred; the feed is probably down. Try again later.

%d bloggers like this: