Kontexter i rundgång

March 15, 2007 at 9:56 pm 3 comments

En stor del av 1900-talets populärmusik har kommit av att musik från en kontext har placerats i en annan. Dessa mutationer, hacks och missbruk av kulturer har skapat närmast all stor popmusik. New Yorks gayscen har hamnat i Manchester, afro-amerikansk rhythm and blues i Memphis och europeisk konstmusik på klubbar i Detroit.

En av fördelarna med fildelning som lyfts fram är att framtidens musiker nu har tillgång till hela musikhistorien från alla världens hörn och att denna källa till inspiration kommer leda till massvis med nya korsbefruktningar. Detta må vara sant, men en viktig poäng med 1900-talets stilinspirationer var den starka förankringen i det lokala. Kontrasten mellan New Yorks partyliv och Manchesters gråa tegel, harmoniseringen mellan europeisk maskinmusik och nedlagda fabriker i Detroit. En tryckutjämning som skjutsar ett kulturellt överflöd in i ett kulturellt vakuum. Men om vi idag har vår identitet och vår kulturella kontext inte så mycket i det lokala som på Internet, i fildelningsnätverken själva, vilka vägar kan då musiken ta?

I en globalt uppkopplad värld är kanske det enda som finns att göra med all inspiration att återinföra den i form av nya mutationer direkt tillbaka till fildelningsnätverken. Ett feedbacksystem som skapar en slags rundgångseffekt och rundgång skapar till slut en entonig fyrkantsvåg. Maximal kalabalik är samma sak som maximal konsensus. Rundgång som avbryts och muteras, harmoniseras och disharmoniseras bådar däremot för spännande musik. Det intressanta i ett feedbacksystem skapas vid de ventiler som släpper ut tillräckligt med tryck för att flödet inte ska stanna av. Någonstans måste fildelningsnätverken koka över och spruta ur sig sin kreativitet för att inte blekna. Hur kan detta skapas? Vi skulle här behöva hjälp av något exempel ur samtidshistorien där detta redan utspelat sig. För att tänka detta kan vi ta hjälp av en så (kanske med rätta) bespottad genre som världsmusiken.

I världsmusiken möts lokalt förankrad folkmusik. Vi tänker oss ett sådant samarbete mellan två folkmusiker. Två slutna, traditionsbundna världar möts. Två traditioner, två historier, två kulturer. De öppnar upp sig i ett möte, men på vilken plats? Vi kan tänka oss två scenarier. Å ena sidan kan de använda sig av någon slags internationell öppen standard och därmed harmonisera på samma plan. Alla står tillbaka något och anpassar sig för att inte stöta sig med de andra. Detta är vad som blivit soundet “världsmusik”, som låter likadant oavsett musikens ursprung. Ett fattigt möte som kräver att alla blir lika, alla möts på samma samlingsskiva. Å andra sidan kan de mötas i dissonanserna, i skillnaden och vända skillnaden till något produktivt. Därmed slätar de inte över att det rör sig om två traditioner. De möts inte på villkoret att de blir en ENDA. Detta andra möte är det som skapar intressanta spänningar, möten mellan olika kontexter. Det första är vad fildelningen riskerar att drabbas av där all musik placeras i samma protokoll, existerar i samma nätverk och kommer ur samma högtalare. Den tillplattade, andefattiga mashup-genren, som likt världsmusiken skapar ETT sound trots en rikedom av källor, pekar mot detta.

Att skapa nya kontexter med djup och känsla blir utan en återgång till tradition och det lokala är en av de stora kulturella utmaningarna för 2000-talet.

Entry filed under: Uncategorized. Tags: .

My Music Collection – The World Delad naturupplevelse

3 Comments Add your own

  • 1. T  |  March 26, 2007 at 11:37 pm

    Tanken slog mig: Var det inte Lou Reed som redan på 70-talet gjorde en dubbel-LP med endast rundgång? Jag vet inte om det var Context i rundgång, men rundgång var det i alla fall så det räckte och blev över. Och dessutom återgångsspår i slutet av skivorna så att pickupen aldrig lyftes…

    Hittade skivorna!
    Metal Machine Music
    http://en.wikipedia.org/wiki/Metal_Machine_Music

    Di lärde tvistar tydligen om huruvida det var “djupt” eller inte.

    Reply
  • 2. emmanuel  |  March 29, 2007 at 1:43 am

    fast världsmusik är ju nuförtiden så gammalt att det kan räknas som en tradition i sig. frågan är var det börjar, schubert, charles ives eller sketches of spain? vad är det som gör att “första demon är alltid bäst”-regeln håller i sig? är det bara det oförväntade eller va?

    i vilket fall som helst, bra tänkt!

    Reply
  • 3. Två recensioner at blay.se  |  April 30, 2010 at 1:58 am

    […] när den skapar sammanhang till objekten och inte bara opererar på abstrakta symboler och texter (“DJ Spooky”/Mashup-syndromet ) Alla symboler kan digitaliseras och choppas upp men det blir intressant för när de innehåller […]

    Reply

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed


del.icio.us

RSS last.fm recent

  • An error has occurred; the feed is probably down. Try again later.

%d bloggers like this: